FN och milleniemålen

Över hela världen firades 10 september som en dag i kampen mot fattigdomen och för att uppmärksamma milleniemålen antagna av FN. Den globala kampanjen "Utrota fattigdomen nu" har lanserat vita band med sitt budskap som spritts i hela världen. Folkrörelserna i Norden har reagerat mycket inför FN toppmötet om reform av världsorganisantionen och uppföljningen av de s.k. milleniemålen antagna av 188 statsledare 1999. Här följer en genomgång av folkrörelsernas arbete med milleniemålen i Norden.

Folkrörelsernas syn på milleniemålen är att det är positivt att de sju första målen har konkreta mål och år när de ska vara uppfyllda. Den kritik som finns riktar in sig på att målen är otillräckliga. Kring det övergripande 8:e målet om samarbete för att uppnå målen råder delade meningar. Särskilt i Norge riktas kritik mot att målet om ett öppet, regelbaserat,
förutsägbart och icke-diskriminerande handels- och finansieringssystem
samt om att skuldåterbetalningarna ska fortsätta på en hållbar nivå innebär att den orättvisa världsordningen permanentas. Alla de ord som används om dessa milleniemål är redan etablerade i internationella förhandlingar och betyder att rika länders storföretag ska kunna
konkurrera ut inhemska företag i fattiga länder som ställs utan skydd
och "i-hjälpen" från Syd till Nord kan fortsätta.

I övriga länder har man valt att undvika en närmare granskning av detta milleniemål och väljer hellre att döpa om innehållet till något annat som rättvist eller rejält
handelssystem och låtsas som ingen ska märka den radikala omtolkningen.

Danmark
I Danmark finns två kampanjer på gång, bägge stylade och svåra att förstå vad de går ut på politiskt.

Den ena kampanjen har med sig alla organisationer efter svenskt mönster med myndigheter, företag och frivilligorganisationer blandat om vartannat för att föra ut information om milleniemålen. Den andra efter brittisk mönster kallas "Utryd fattigdom nu" och har en mycket professionell hemsida med gråtande barn och rörliga texter. Det politiska innehållet är dock minimalt. I kommentaren till milleniemål 8 hävdas korrekt att "Alle verdens lande
betaler 323 miljarder i gældsavdrag om året. Det er syv ganger mer en de modtager i humanitær bistand." men så fortsätter texten: "de store gældsavdrag efterlader næsten ingen penge tyil skoler, sundhetsvæsen eller rent drikkevand. Sigtet i mål kan derfor ses som grundlaget for overhodet att kunne opnå mål 1-7."

Men målet för skuldåterbetalning i milleniemålen är att skulden ska vara "hållbar" vilket i internationellt förhandlingssspråk innebär att man ska fortsätta driva in lika mycket i
skuldåterbetalningar som ett land sedan tidigare mäktat med. Det innebär att ett fattigt land kan fortsätta betala mer finansiell hjälp i form av skuldåterbetalning än det får i bistånd så att
den orättvisa pengaöverföringen från Syd till Nord fortsätter. Danska kampanjen ger därför en felaktig bild av innehållet i mål 8. Bakom intiativet står en lång rad solidaritetsorganisationer och mycket få andra organisationer.

10 september hölls olika fester mot fattigdomen i Köpenhamn. Inför 10 september och FN konferensen gick biståndministern ut 1 september med nyheten att hon tänker ta bort alla statliga medel till frivilligorganisatoner för information om tredje världen, sammanlagt 32
miljoner danska kronor. För biståndsorganisationerna har nyheten slagit ner som en bomb. Mellemfolkeligt samvirke talade om att "göra Danmark dummare". En vecka senare kom nästa dystra nyhet. En person verksam hos Mellemfolkeligt samvirke misstänks för att ha försnillat 940 000 danska kronor av medel som skulle ha gått till information på portalen
www.global.dk.

Den mycket välfinansierade danska solidaritetsrörelsen som numera ser sig mest som biståndsorganisationer kan få lika stora problem som den danska miljörörelsen. För några år sedan strök högerregeringen medel för många miljoner till hundra miljöorganisationer i landet.

Finland
I Finland är tyngdpunkten lagd på demokratisering av globaliseringen. Den finska staten har organiserat ett initiativ för en ny Syd-Norddialog. Arbetet påbörjades 2002 och följdes nu upp av en större konferens med deltagare från regeringar. parlamentariker, folkrörelser och enstaka företag. Tanken var att fortsätta Finlands insatser för att överbrygga klyftor i världen som 1975 ledde fram till det lyckade Helsingforsavtalet. Då slöts äntligen fred efter andra världskriget och mänskliga rättigheter i hela Europa gjordes till en internationell
angelägenhet. Det blev en politisk hävstång för dissidentrörelserna iösteuropa och för avspänning mellan öst och väst. Nu ville finska staten fortsätta arbetet genom att föra samman syd och nord.

Tillsammans med Tanzania och en del andra länder söker man nu stärka småstaters inflytande i världspolitiken och verka för ett mer jämbördigt samarbete mellan Syd och Nord. Till dialogen mellan regeringar har knutits en omfattande satsning på deltagande från folkrörelser knutits.

I Helsingfors samlades därför företrädare för urbefolkningar med generalsekreteraren för La Via Campesina, världens största folkrörelse under ledning från tredje världen med bönder från hela världen, demokratiaktivister från Nepal, Attac och LO från Brasilien och många andra.

I en tipi nära järnvägsstationen på den nedlagda godsbangården möttes de grupper som är centrala grupperna i processen om demokratisering ska tas på allvar. Här sjöng adivasis från södra Indien sina kampsånger och berättade om ett gott liv innan miljövården kastade
ut dem från de skogar de vårdat i tusentals år och ersatte dem med professionell adminstration av naturresurser, ofta kombinerad med exploatering av samma naturresurser när man väl blivit av med adivasis.

Här talade Indiens framstående tänkare om Gandhis förening av det individuella och det kollektiva och mexikanmska aktivister om kulturens motståndskraft bland indianerna. Här diskuterades också hur samarbete mellan folkrörelser globalt kunde fortsätta för demokratisering.

Det märkliga var att mycket av denna diskussion kunde höras också i den officella processen. Visserligen kan det synas marginellt men ändå fanns dessa röster närvarande. Som talare också på det officiella mötet, i snygga häften där rösterna helt fick komma till sin rätt och i
formuleringen av ett gemensamt uttalande till Helsingforsmötet som i hög grad påverkades av mötena i tipin men som också skrevs med tanke på undertecknare från något mindre radikala organisationer som Finlands Naturskyddsförbund.
Läs brevet på http://www.demokratiafoorumi.fi

Även uppmärksammandet av milleniemålen har haft en folklig karaktär i Finland. Operation Dagsverke ordnade stor konsert och tog upp sin kampanj för att samla in pengar till kampen mot AIDS och HIV i tredje världen. Även Helsingforskonferensen avslutades med ett Global Youth Party där det vita bandet har en nyckelroll.

Norge
Informationen om milleniemålen är mycket omfattande och kritisk i Norge.
Det är svårt att hitta någon motsvarighet i Norden eller någon annanstans. Solidaritetsorganisationernas samarbete RORG har på si hemsida en innehållsrik dokumentation av debatten om milleniemålen och FN:s reformer. Någon kampanj annat än omfattande information på olika hemsidor är det dock svårt att hitta, inte ens hos FN-sambandet.

Folkrörelserna i Norge har i stället gått ut i massmanifestation på gatorna både för global rättvisa och privatisering i Norge den 3 september och på så sätt knutit samman kampen globalt med kampen i Norge. Situationen i Norge påverkades också av att det hölls val 12 september.

Sverige
Den svenska statens initiativ den svenska milleniekampanjen har gjort Sverige till en föregångare när det gäller organisering av kampanjer för milleniemålen. Redan 2002 startade arbetet som myunnade ut i att "82 organisationer, institut, myndigheter och företag har kopplat sina verksamheter till
millenniemålen via gemensamma annonser, seminarier." Bland deltagande
organisationer finns en påtaglig blandning:
Afrikagrupperna, Hennes & Mauritz AB, Hoppets Stjärna, Hungerprojektet, ICA, IOGT-NTO, Karolinska Institutet, KFUK-KFUMs Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Löfbergs
Lila AB, Myndigheten för skolutveckling, Näringslivets Internationella Råd, Olof Palmes Internationella Centrum, RFSU Riksförbundet för sexuell upplysning, Sida, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kristna Råd, och Världsnaturfonden.

Folkrörelserna har också samlats kring Utrota fattigdomen nu. Här är uppslutningen mycket bred, från LO till Svenska kyrkan samt små och stora solidaritets- och miljöorganisationer. Här finns inga företag med men en annan organisation framstår som mycket märklig, det statliga Zenit som drivs av SIDA. Den rollupplösning mellan stat näringsliv och folkrörelser som fick sitt genomslag med Riokonferensen 1992 tycks fortsätta verka så att myndigheter inte längre behöver stå för en samlad statlig politik utan kan verka som kampanjrörelser i
konkurrens med folkrörelser.

Politiskt är de svenska rörelserna betydligt mindre kritiska än den norska och mindre involverade i syd- nord dialog än den finska. Men en del kritik, dock tyvärr inte den nordiska kan hittas på hemsidan för Utrota fattigdomen nu.

Detta breda samarbete har resulterat i att tidigare ståndpunkter om WTO har övergivits. Inför
WTO-mötet i Seattle förenades 1 800 folkrörelser i hela världen oavsett om de var motståndare till WTO eller bara var kritiska på enstaka punkter. Resultatet blev ett gemensamt manifest där krav ställdes mot att WTO inordnade flera frågor och på att WTO:s politik skulle granskas. För att undvika splittring särskilt med de många folkrörelser i Syd som kräver att WTO avskaffas så togs inga krav om reformering av WTO med.

I den svenska plattformen nu finns kravet om reformering av WTO med, dessutom med en mycket urvattnad formulering som permanentar en orättvis världsordning - "Sverige bör verka för reformer inom EU och Världshandelsorganisationen WTO för att öka möjligheterna för fattiga länder att påverka handelsavtalen."

De svenska folkrörelserna har också valt att döpa om milleniemålets precisa formuleringar om ett framtida handels- och finansieringssystem till något annat som inte står där.
De hävdar att målet är ett rättvist handelssystem men något sådant finns inte med i milleniedeklarationen.

De svenska folkrörelserna går en svår balansgång. De ställer ytterligare krav som kan ses som omöjliga att genomföra om inte WTO ändras i grunden. Men frågan är om de vällovliga kraven mest blir till en legitimering av att reformering av det rådande systemet med lite mer
inflytande för fattiga länder blir det dominerande resultatet. De långtgångna delarna av de svenska folkrörelsernas plattform kan dockanvändas mot de sämre delarna vilket kan föra politiken framåt.

I Sverige hölls 10 september konsert och seminarium på Kulturhuset i
Stockholm och på Världskulturmuséet i Göteborg. Bägge föregicks också
av seminarier om FN:s reformering. 3-4 september kom också Världskvinnomarschen till Värmland Svenska och norska kvinnor möttes i Morokulien mot fattigdom och våld, för rättvisa och fred. Men framförallt ordnades denna dag demonstrationer runtom i hela landet 10 september för dagskravet flyktingamnesti nu, en manifestation med bred uppslutning
som går emot främlingsfientliga tendenser i Europa och Sverige.

Nordiska länkar om milleniemålen och kampanjerna
Danmark:
http://www.udrydfattigdom.nu
http://www.global.dk
Finland
http://fi.oneworld.net/
http://www.demokratiafoorumi.fi/sept2005helsinki/index.html
http://www.helsinkiconference.fi
Norge
http://www.rorg.no/Aktuelt/FN_toppm_tet_2005/index.html
http://www.rorg.no/Temasider/Tusen_rsm_lene/index.html
Sverige
http://www.milleniemalen.se
http://www.globalportalen.org
http://www.utrotafattigdomen.nu

Text av Tord Björk ur nyhetsbrevet Folk i rörelse 2005:1.3a. Mer info på www.folkrorelser.nu.

Nordisk rörelsekonferens 2006

Rörelsenätverket beslutar genomföra Nordisk rörelsekonferen 2006.
Det blev ett av resultaten av ett möte i Göteborg i våras den 19: e maj. Då
genomfördes vårens träff inom det svensk-nordiska Rörelsenätverket för
forskning om rörelser.

Mötets tema var Gandhi vilket knöt an till nordiska firandet av
Saltmarschjubiléet med bidrag om ickevåldets sociologi och Gandhis
inflytande i Norden. Mötet som brukar hållas halvårsvis hade också
ett inslag med diskussion kring olika insända texter om
folkrörelser som tog upp frågor om omvälvningen i Ukraina, globala
civila samhället med transnationell zapatism, FN-konferenser och World
Social Forum samt kritik av folkrörelseteoretikern Charles Tilly.

Mötet diskuterade också hur nätverket kunde organiseras bättre framöver,
sprida informationen om att nätverket finns och i övrigt utveckla
samarbetet.

På förslag från deltagare från Folkrörelsestudiegruppen antog
mötet beslutet att ordna en nordisk rörelsekonferens hösten 2006. Innan
dess hålls två ordinarie möten i Rörelsenätverket. En arbetsgrupp med
deltagare från Sverige, Norge och Danmark bildades för att planera det
fortsatta arbetet.

På förfrågan från arbetsgruppen har Institutet för samtidshistoria vid
Södertörns Högskola svarat att de vill medverka till att den nordiska
rörelsekonferensen kan bli av.

Folkrörelsestudiegruppen har börjat upprätta en temasida på
www.folkorelser.nu för rörelsenätverket och en nordisk rörelsekonferens.

I det nordiska materialet på hemsidan ingår också en påbörjad
artikelserie om den nordiska alternativrörelsens historia samt
texter om det nordiska Saltmarschjubiléet.

Har ni idéer eller vill vara med i
förberedandet av den nordiska rörelsekonferensen hör av er.
Minnesanteckningar och information om Rörelsenätverket hittar du på
www.folkrorelser.nu/rorelsenatverket

Nyhetsbrevet Folk i rörelse 2005:1.2 Mer information på www.folkrorelser.nu.

Folk i rörelse: 2005:1.1

1. Folk i rörelse - GBG2001-nyhetsbrev har bytt namn!

Flera år efter EU-toppmötet och demonstrationerna Göteborg började det
kännas mer och mer konstigt att skicka ut ett nyhetsbrev med namnet. GBG2001-nyhetsbrev. Därför tar vi nu steget att ändra på namnet.

Det nya namnet är Folk i rörelse - nordiskt nyhetsbrev. Nyhetsbrevet utges sedan en tid tillbaka av Folkrörelsestudiegruppen http://www.folkrorelser.nu. Innehållet är mest rapporter och aktivitetsinformation från evenemang runt om i Norden, mestadels ordnade av de organisationer som var med i Göteborgsaktionen, samt internationellt material om toppmötesprotester och rörelsen för global rättvisa. Vi fortsätter också att bevaka efterspelet efter Göteborgshändelserna.

Vi hoppas att de flesta av er vill fortsätta prenumera på nyhetsbrevet även efter namnbytet. Instruktioner om hur man lämnat listan finns annars längst ner i varje brev. (Nyhetsbrevet kommer också att på försök ges ut i en bloggversion)
Manusstopp för nästa nyhetsbrev som beräknas komma ut i mitten på nästa månad är 8 oktober.

Redaktionen består av Louise Pettersson, Tord Björk och Jan Wiklund och tips och
bidrag kan skickas till någon av oss eller till info(snabel-a)folkrorelser.nu.

Detta är bloggversionen av nyhetsbrevet Folk i rörelse
som utges av Fokrörelsestudiegruppen: http://www.folkrorelser.nu, info(snabel-a)folkrorelser.nu. Denna version utges på försök. Vill du påbörja en prenumeration per e-post i stället? Skicka ett tomt meddelande till folk_i_rorelse-subscribe(snabel-a)yahoogroups.com.